Om mig

Ann-Sofi

Jag föddes i Malmö en torsdag under fullmånens sken på Luciadagen 1962. Pappa, som är musiker, ringer fortfarande varje år och spelar Luciasången på saxofon. Mamma var från Ystad och pappa från Orrefors. Glasriket har alltid varit en stor inspiration. Min farfar jobbade på glasbruket i Orrefors och min pappas pappa (som dog alltför tidigt och långt innan jag föddes) kom från Tyskland och blev hämtad till Orrefors som glasgravör från konstskolan han gick på. Som liten fick jag fort in hantverket i händerna via matlagning och bakning. Det som är lite lyxigt idag med ekologiskt och närodlat var en självklarhet med släkt på skånska landsbygden. Det var alltid någon som hade odlat, jagat, fött upp eller fiskat de råvaror som efter kärleksfull tillagning hamnade på tallriken. Både pappa och Mamma jobbade i olika perioder av min uppväxt på fritidsgård. Här fanns det ett hav av aktiviteter att prova på – hobbyverkstad, klädsömnad, korgmålning, keramik och batik för att nämna några. Måla gjorde jag mest i målarböcker, jag älskade målarskrin och kritor med så många färger som möjligt. Att teckna och måla fritt var för svårt. Det blev ju aldrig så som det skulle se ut. Kritiken var stor, inte minst den från mig själv. Jag kunde helt enkelt inte, jag var för dålig … 

Så gick åren, jag utbildade mig till lärare, träffade en norsk man, flyttade till Norge, fick två söner, gick upp i rollen som mamma och jobbade bl.a. med försäljning. Efter många år var det något som saknades. Jag utbildade mig till samtalsterapeut och startade eget, men det räckte inte. Längtan efter att skapa något med händerna dök upp på nytt. Jag ville måla och fick en målarväska med färger, penslar, palett och några dukar. Jag satte igång bara för att återigen upptäcka att jag inte kunde måla. Den här gången var dock läntan större än att ge upp. Jag googlade och hittade något som heter Vedic Art där det stod att att man inte behövde några förkunskaper. Jag fick med en kompis och åkte iväg en vecka till Bohuslän – och vilken vecka. Plötsligt hände det något. Steg för steg tog processen mig vidare till något som gjorde att jag äntligen kunde känna att – JAG KAN JU MÅLA! Jag har gått många kurser efter denna vecka i bildkonst, teckning, mandalamålning, m.m. Varje gång faller jag dock tillbaka till glädjen och det fina med att ha Vedic Art som ett fundament för den skapande processen. Här finns fortfarande mycket som sker när man fördjupar, går på upptäcksfärd och utvecklas vidare. 2013 utbildade jag mig till lärare i Vedic Art. Välkommen att bli med på resan!